Lär dig hur du utvecklar bättre copingstrategier och undviker ohälsosamma copingmekanismer. Plus, de fyra copingstilarna, inklusive känslofokuserade och problemfokuserade.
Vissa ögonblick i livet är fantastiska, och vissa är... inte så fantastiska. Våra dagliga upplevelser testar ofta våra emotionell motståndskraft – från hjärtesorgen av att ett förhållande tar slut, till trycket från en hotande deadline på jobbet, eller till och med den djupa sorgen över att förlora en älskad. För dessa ögonblick, stora som små, behöver vi ett sätt att hantera de känslor och beslut som våra omständigheter framkallar. Vi behöver ett sätt att klara oss. Att ha copingstrategier är avgörande för att upprätthålla vårt mentala och känslomässiga välbefinnande när vi navigerar i de mer utmanande aspekterna av livet.
Vad innebär att klara sig?
Coping handlar om att möta och hantera de svårigheter som livet bjuder på, från dagliga krångel till stora livsstörningar. Oavsett om det är ett mindre olägenhet som trafik på väg till jobbet eller betydande utmaningar som sorg , är copingstrategier de verktyg vi använder för att möta dessa situationer direkt. De hjälper oss att hantera, uthärda och övervinna de svårigheter vi möter.
Att hitta effektiva sätt att hantera situationer som är stressande, utmanande eller upprörande kan hjälpa till att hantera negativa upplevelser men också maximera positiva, vilket gör att vi kan njuta av de goda tiderna mer fullt ut.
Coping kommer i många former, och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Plus, en strategi som är effektiv i en situation kanske inte är lika användbar i en annan. Till exempel hur duklara av ett uppbrott(som att luta sig mot vänner för stöd eller ta upp en ny hobby för att hålla tankarna borta från hjärtesorg) kan skilja sig mycket från hur du hanterar arbetsstress (somprioritera uppgiftereller träna avslappningstekniker).
Effektiva hanteringsförmåga kan stödja vår mentala och känslomässiga hälsa, såväl som vårt fysiska välbefinnande. Dålig coping-förmåga kan leda till problem som ångest , depression och även fysiska hälsoproblem.
De 4 copingstilarna
Coping-stilar är de olika sätten på vilka vi hanterar livets stressorer och utmaningar. Att lära oss mer om dessa stilar och känna igen våra naturliga tendenser kan hjälpa oss att välja de mest effektiva strategierna för olika situationer. Var och en av dessa coping-stilar har sin plats, så bedöm de situationer du möter för att avgöra vilken stil – eller kombination av stilar – som kommer att vara mest användbar. Genom att förstå och tillämpa dessa coping-stilar kan du bättre hantera livets utmaningar för att förbättra din mentala hälsa och ditt välbefinnande.
1. Problemfokuserad coping
Det är här du tar ett aktivt och praktiskt tillvägagångssätt för att ta itu med grundorsaken till din stress. Om du till exempel är överväldigad av en enorm arbetsbörda kan du dela upp uppgifterna i mindre, hanterbara delar eller söka förtydliganden om prioriteringar. Problemfokuserad coping är särskilt effektiv i situationer där du har viss kontroll över resultatet.
2. Känslofokuserad coping
Ibland kan vi inte ändra den stressiga situationen i sig, men vi kan ändra hur vi reagerar på den känslomässigt. Känslofokuserad coping är där du klarar digdina känslorför att upprätthålla känslomässig jämvikt och är särskilt användbar i situationer utanför din kontroll. Om du till exempel har att göra med en familjekonflikt som inte kan lösas omedelbart kan du användaaktiviteter som hjälper dig att slappna avoch bibehålla en känsla av frid, som yoga eller meditation.
3. Meningsfokuserad coping
Meningsfokuserad coping innebär att hitta en känsla av mening eller ett guldkant i stressiga situationer, som omformulerar ditt sätt att se på stressfaktorn. Om du kämpar med att förlora jobb kan du välja att se det som en möjlighet till personlig tillväxt och en chans att utforska nya karriärvägar. Detta tillvägagångssätt kan ge känslomässig styrka och motståndskraft.
4. Social coping (stödsökande)
Att dela på våra bördor kan få dem att känna sig lättare. Social coping innebär att få stöd från andra, till exempel att prata med en betrodd vän om dina bekymmer, gå med i en stödgrupp eller söka professionell hjälp. Ibland är det bästa sättet att klara sig genom att lita på styrkan och komforten hos dem runt omkring oss.
8 ohälsosamma hanteringsmekanismer att undvika
Att identifiera och undvika ohälsosamma hanteringsmekanismer är lika viktigt som att utveckla hälsosamma. Ohälsosamma hanteringsmekanismer kan ge tillfällig lindring, men de kan göra problemen värre i det långa loppet. Om du finner dig själv att ta till dessa strategier kan det vara dags att utforska hälsosammare alternativ för att bättre stödja ditt känslomässiga och psykologiska välbefinnande.
Konsumerar illegala droger eller överskott av alkohol
Undviker situationen
Isolera dig själv
Övertänkande och överanalyserar
Känslomässigt ätande
Aggression eller utbrott
lovsånger att dyrka gud
Uppskjutande
14 sunda coping färdigheter och strategier som hjälper dig att klara av det verkliga livet
Hälsosam coping-förmåga är avgörande för att hantera livets utmaningar på ett konstruktivt och positivt sätt. När du upptäcker de strategier som fungerar för dig kan du bygga motståndskraft och navigera i livets upp- och nedgångar mer effektivt.
1. Öva mindfulness för att minska överväldigande
Mindfulness innebär att vara närvarande och engagera sig fullt ut här och nu. Det kan vara tränad genom meditation, medveten andning, eller helt enkelt vara medveten om din omgivning och förnimmelser. Detta kan hjälpa till att minska stress och ångest genom att förhindra överväldigande känslor om det förflutna eller framtiden.
Hitta lättnad med en enkel 10-minutersMindfulnessmeditation.
2. Skriv om dina känslor i en dagbok
Att skriva ner sina tankar och känslor kan vara ett terapeutiskt sätt att uttrycka sig själv och få klarhet. Det kan hjälpa till att bearbeta känslor och kan vara ett säkert utlopp för att få ut frustrationer.
Amerikanska mansnamn
Lära sig hurFörtydliga dina känslor genom att skrivaunder denna 5-minutersövning med Dr. Julie.
3. Ta ett proaktivt förhållningssätt för att hitta lösningar
Istället för att fokusera på problemen, ta ett proaktivt tillvägagångssätt för att ändra ditt tänkesätt mot att hitta lösningar. Dela upp större problem i mindre, hanterbara steg för att ge dig en känsla av prestation och kontroll.
Minska överväldigande ochSlå dig ner genom att göra en enda uppgiftmed vägledning från Jay Shetty.
4. Delta i hobbyer som ger dig glädje
Aktiviteter du tycker om kan vara en bra stressavlastare. Hobbyer som att måla, trädgårdsarbete eller spela musik kan erbjuda en paus från daglig stress och ge en känsla av tillfredsställelse.
Lära omHobbyernas kraftoch varför hobbyer kan göra oss lyckligare och mer avslappnade.
5. Rör på kroppen
Promenader, löpning, yoga eller någon form av träning du tycker om kan frigöra naturliga humörhöjande kemikalier. Regelbunden träning kan hjälpa till att minska symtom på depression och ångest. Gå alltid i din egen takt, även lätt stretching och enkla rörelser kan ge hälsofördelar.
Inkludera enFlytta för skojs skullsession in i din dag för en boost av glädje.
6. Träna positivt tänkande
Omformulera negativa tankar till positiva. Det betyder inte att du ignorerar dina problem utan att du ändrar ditt perspektiv på dem. Det kan minska stress och förbättra din problemlösningsförmåga.
Lär dig om vikten avOmformulera svåra tankaroch upptäck hur man odlar känslor av positivitet.
7. Sätt gränser för arbete, familj och vänner
Att sätta sunda gränser är avgörande för egenvård och stresshantering. Lär dig att säga nej till krav på din tid och energi om de förvärrar din stress.
Lyssna på Jeff Warrens Daily Trip-session där han delarEn hemlighet till bättre gränser.
8. Utveckla en rutin
En förutsägbarrutinkan ge en känsla av kontroll och normalitet. Försök att fastställa regelbundna tider för att äta, sova, arbeta och koppla av.
Separera din arbetsdag från dina kvällar med enStäng av rutin.
9. Fokusera på det du kan kontrollera
Koncentrera dig på de aspekter av en situation du kan förändra och försök släppa taget om dem du inte kan. Detta hjälper till att minska känslor av hjälplöshet.
Lär dig att fokusera på det du kan kontrollera och tränaGodkännandeför det du inte kan.
10. Delta i djupandningsövningar
Enkel andningstekniker kan lugna ditt sinne och minska stress. Försök att andas in fyra gånger, håll i fyra och andas ut fyra gånger.
Ta en minut ochPausa för att andas, sätter sig in i din andedräkt och kropp.
11. Håll kontakten med nära och kära
Upprätthåll sociala kontakter för att öka ditt humör och ge ett stödnätverk.
12. Prioritera egenvård
Avsätt tid för aktiviteter som ger näring åt ditt sinne, kropp och själ. Oavsett om det är ett varmt bad, att läsa en bok eller att meditera är egenvård avgörande för mental hälsa.
Utforska fler sätt att ge näring åt dig själv under serien.
13. Odla tacksamhet i din vardag
Erkänna och uppskatta det goda i ditt liv. Att behålla entacksamhetsdagbokkan flytta ditt fokus från det som är fel till det som är rätt.
Lär dig att utveckla en tacksamhetsövning med hjälp av Tamara Levitt's masterclass på Tacksamhet .
14. Be om stöd
Det är okej att söka hjälp när du kämpar för att klara dig. Att prata med pålitliga vänner och familj kan ge lättnad, perspektiv och lösningar. Att dela dina bördor kan få dem att känna sig mer hanterbara. Under utmanande tider kan det också vara bra att söka professionell hjälp, eftersom terapeuter och rådgivare kan erbjuda vägledning och strategier anpassade efter dina behov.
Vanliga frågor om att hantera strategier
Vilka är de 4 A:en för coping?
De fyra A:en för att hantera är en uppsättning strategier för att hjälpa till att hantera stress mer effektivt.
Undvik onödig stress: Identifiera och eliminera stressfaktorer som kan undvikas. Till exempel, om trafiken stressar dig, försök att lämna tidigare eller ta en mindre trångt väg.
Ändra situationen: Ändra hur du fungerar eller kommunicerar i stressiga situationer. Det kan innebära att sätta tydliga gränser eller hitta en kompromiss i konflikter.
Anpassa dig till stressfaktorn: Ändra ditt tänkesätt eller förväntningar för att minska stress. Till exempel, om du inte kan ändra en snäv deadline, prova att anpassa ditt förhållningssätt till arbetet istället.
Acceptera saker du inte kan ändra: Fokusera på att acceptera situationer som ligger utanför din kontroll och leta efter sätt att hantera stressen de orsakar. Detta kan betyda att du söker stöd eller att du hittar guldkanten under svåra omständigheter.
Vad är coping-checklistan?
Coping-checklistan är ett verktyg som används för att identifiera och bedöma de strategier du använder för att hantera stress. Det inkluderar vanligtvis en rad beteenden och tekniker, både hälsosamma och ohälsosamma, som människor vanligtvis använder som svar på stress. Genom att gå igenom din checklista kan du få insikt i dina copingstilar, känna igen mönster och identifiera förbättringsområden. Denna självmedvetenhet är det första steget mot att utveckla hälsosammare hanteringsmekanismer.
Vad orsakar dåliga coping-förmåga?
Dåliga hanteringsförmåga kan bero på en mängd olika faktorer. Dessa kan inkludera brist på bra förebilder under uppväxtår, vilket leder till underutvecklade känslomässiga regleringsförmåga. Tidigare trauman eller pågående stress kan också spela en betydande roll, eftersom de kan överväldiga din förmåga att hantera det effektivt. Dessutom psykiska tillstånd som depression ellerångestkan påverka din förmåga att använda sunda copingstrategier. Miljöfaktorer, som ett stressigt hem eller arbetsmiljö, kan också göra dessa utmaningar värre.
bilar med bokstaven e
Hur lär du dig att hantera coping?
Att lära ut coping skills kan närma sig på olika sätt. I terapi eller rådgivning kan en professionell vägleda individer genom olika strategier och hjälpa dem att tillämpa dessa tekniker i verkliga situationer. Workshops eller gruppsessioner kan ge en stödjande miljö för att lära sig och öva på nya färdigheter. Självhjälpsresurser, som böcker eller onlineinnehåll, kan också erbjuda värdefull information och övningar. För effektiv undervisning är det viktigt att skräddarsy tillvägagångssättet efter personens behov, med hänsyn till faktorer som ålder, bakgrund och de specifika stressfaktorer de hanterar.
